Allt om Aktier

Del 2: Hur fungerar börsen?

Om tanken på att investera på aktiemarknaden skrämmer dig är du inte ensam. Individer med mycket begränsad ekonomisk erfarenhet är antingen skräckslagna av skräckhistorier om genomsnittliga investerare som förlorar 50 % av sitt portföljvärde eller blir förledda av “heta tips” som bär löften om enorma belöningar men som sällan lönar sig. Det är därför inte förvånande att pendeln av investeringssentiment sägs svänga mellan rädsla och girighet.

Verkligheten är att en investering på aktiemarknaden medför risk, men när man närmar sig på ett disciplinerat sätt är det ett av de mest effektiva sätten att bygga upp sitt nettovärde. Medan den genomsnittliga individen behåller det mesta av sitt nettoförmögenhet i sitt hem, har de välbärgade och mycket rika i allmänhet majoriteten av sin förmögenhet investerad i aktier.

Viktiga takeaways

• Aktier representerar eget kapital i företaget och ger aktieägarna rösträtt samt en kvarstående fordran på företagets vinster i form av kapitalvinster och utdelningar.
• Individuella och institutionella investerare samlas på börser för att köpa och sälja aktier på en offentlig plats.
• Aktiekurserna bestäms av utbud och efterfrågan när köpare och säljare lägger beställningar.
• Orderflöde och köp- och säljspreadar upprätthålls ofta av specialister eller marknadsgaranter för att säkerställa en ordnad och rättvis marknad.
• Notering på börser kan ge företag likviditet och möjlighet att skaffa kapital men det kan också innebära högre kostnader och ökad reglering.

Vad är en aktie?

En aktie är ett finansiellt instrument som representerar ägande i ett företag eller ett företag och representerar en proportionell fordran på dess tillgångar (vad den äger) och vinst (vad den genererar i vinst). Aktier kallas också aktier eller aktier.

Att äga aktier innebär att en aktieägare äger en del av bolaget lika med antalet aktier som ägs som andel av bolagets totala utestående aktier. Till exempel skulle en individ eller ett företag som äger 100 000 aktier i ett företag med en miljon utestående aktier ha en ägarandel på 10 % i det. De flesta företag har utestående aktier som går i miljoner eller miljarder.

Aktier kallas också för ett företags eget kapital.

Varför företag emitterar aktier

Många av dagens företagsjättar började som små privata enheter som lanserades av en visionär grundare för några decennier sedan. Tänk på Jack Ma som inkuberade Alibaba (BABA) från sin lägenhet i Hangzhou, Kina, 1999, eller Mark Zuckerberg som grundade den tidigaste versionen av Facebook (nu Meta), från sitt studentrum vid Harvard University 2004.45 Teknikjättar som dessa har blivit bland de största företagen i världen inom ett par decennier.

Men att växa i en sådan frenetisk takt kräver tillgång till en enorm mängd kapital. För att göra övergången från en idé som gror i en entreprenörs hjärna till ett driftbolag behöver de bland annat hyra kontor eller fabrik, anställa anställda, köpa utrustning och råvaror samt få på plats ett försäljnings- och distributionsnätverk. Dessa resurser kräver betydande mängder kapital, beroende på verksamhetens omfattning och omfattning.

Att samla kapital

En startup kan anskaffa sådant kapital antingen genom att sälja aktier (kapitalfinansiering) eller låna pengar (lånefinansiering). Skuldfinansiering kan vara ett problem för en nystartad företag eftersom den kan ha få tillgångar att pantsätta för ett lån – särskilt inom sektorer som teknik eller bioteknik, där ett företag har få materiella tillgångar – plus att räntan på lånet skulle innebära en ekonomisk börda i de tidiga dagarna, då företaget kanske inte har några intäkter eller resultat.

Aktiefinansiering är därför den föredragna vägen för de flesta nystartade företag som behöver kapital.

Entreprenören kan initialt skaffa medel från personliga besparingar, såväl som vänner och familj, för att få igång verksamheten. När verksamheten expanderar och dess kapitalkrav blir mer betydande, kan entreprenören vända sig till ängelinvesterare och riskkapitalföretag.
Noteringsaktier

När ett företag etablerar sig kan det behöva tillgång till mycket större kapital än vad det kan få från pågående verksamhet eller ett traditionellt banklån. Det kan göra det genom att sälja aktier till allmänheten genom en börsintroduktion (IPO).

Detta ändrar företagets status från ett privat företag vars aktier ägs av ett fåtal aktieägare till ett börsnoterat företag vars aktier kommer att innehas av många medlemmar av allmänheten. Börsnoteringen erbjuder också tidiga investerare i företaget en möjlighet att ta ut en del av sin andel, vilket ofta skördar mycket vackra belöningar i processen.

När bolagets aktier är noterade på en börs och handeln i den börjar, fluktuerar priset på dessa aktier när investerare och handlare bedömer och omvärderar deras inneboende värde. Det finns många olika nyckeltal och mått som kan användas för att värdera aktier, varav det enskilt mest populära måttet förmodligen är förhållandet mellan pris och vinst (PE). Aktieanalysen tenderar också att falla in i ett av två läger – fundamental analys eller teknisk analys.

Vad är en börs?

Börser är sekundära marknader där befintliga aktieägare kan handla med potentiella köpare. Det är viktigt att förstå att de företag som är noterade på aktiemarknaden inte köper och säljer sina egna aktier regelbundet. Företag kan ägna sig åt aktieåterköp eller emittera nya aktier, men dessa är inte daglig verksamhet och sker ofta utanför ramen för en börs.

Så när du köper en aktie på aktiemarknaden köper du den inte från företaget, du köper den från någon annan befintlig aktieägare. På samma sätt, när du säljer dina aktier, säljer du dem inte tillbaka till företaget – snarare säljer du dem till någon annan investerare.

Börsernas historia

De första aktiemarknaderna dök upp i Europa på 1500- och 1600-talen, främst i hamnstäder eller handelsnav som Antwerpen, Amsterdam och London.6 Dessa tidiga börser var dock mer besläktade med obligationsbörser som det lilla antalet företag inte emitterat eget kapital. Faktum är att de flesta tidiga företag betraktades som halvoffentliga organisationer eftersom de var tvungna att chartras av sin regering för att kunna bedriva affärer.

I slutet av 1700-talet började aktiemarknader dyka upp i Amerika, särskilt New York Stock Exchange (NYSE), som gjorde det möjligt för aktieandelar att handla. Äran av den första börsen i Amerika går till Philadelphia Stock Exchange (PHLX), som fortfarande existerar idag. NYSE grundades 1792 med undertecknandet av Buttonwood-avtalet av 24 aktiemäklare och köpmän i New York. Före denna officiella inkorporering träffades handlare och mäklare inofficiellt under ett träd på Wall Street för att köpa och sälja aktier.

Tillkomsten av moderna aktiemarknader inledde en tid av reglering och professionalisering som nu säkerställer att köpare och säljare av aktier kan lita på att deras transaktioner kommer att genomföras till rimliga priser och inom en rimlig tidsperiod. Idag finns det många börser i USA och över hela världen, av vilka många är sammanlänkade elektroniskt. Detta innebär i sin tur att marknaderna är effektivare och mer likvida.

Hur aktiekurserna sätts

Priserna på aktier på en aktiemarknad kan ställas in på ett antal sätt. Det vanligaste sättet är genom en auktionsprocess där köpare och säljare lägger bud och erbjudanden för att köpa eller sälja. Ett bud är det pris till vilket någon vill köpa, och ett erbjudande (eller begär) är det pris som någon vill sälja till. När bud och köp sammanfaller görs en affär.

Den totala marknaden består av miljontals investerare och handlare, som kan ha olika uppfattningar om värdet av en specifik aktie och därmed det pris till vilket de är villiga att köpa eller sälja den. De tusentals transaktioner som sker när dessa investerare och handlare omvandlar sina avsikter till handlingar genom att köpa och/eller sälja en aktie orsakar rörelser i den minut för minut under loppet av en handelsdag.

En börs tillhandahåller en plattform där sådan handel enkelt kan genomföras genom att matcha köpare och säljare av aktier. För att den genomsnittliga personen ska få tillgång till dessa börser skulle de behöva en börsmäklare. Denna aktiemäklare fungerar som mellanhand mellan köparen och säljaren. Att få en aktiemäklare uppnås oftast genom att skapa ett konto hos en mäklare som Avanza, Nordnet, eller någon av storbankerna (SEB, Swedbank, Handelsbanken, etc).

Aktiemarknadens utbud och efterfrågan

Aktiemarknaden erbjuder också ett fascinerande exempel på lagarna för utbud och efterfrågan på jobbet i realtid. För varje aktietransaktion måste det finnas en köpare och en säljare. På grund av de oföränderliga lagarna för utbud och efterfrågan, om det finns fler köpare för en specifik aktie än det finns säljare av den, kommer aktiekursen att trenda upp. Omvänt, om det finns fler säljare av aktien än köpare, kommer priset att trenda ner.

Köp- och säljkursen (skillnaden mellan köpkursen för en aktie och dess sälj- eller säljkurs) representerar skillnaden mellan det högsta priset som en köpare är villig att betala eller bjuda på en aktie och det lägsta priset vid som en säljare erbjuder aktien.

En handelstransaktion sker antingen när en köpare accepterar säljpriset eller när en säljare tar köpkursen. Om köpare är fler än säljare kan de vara villiga att höja sina bud för att förvärva aktien. Säljare kommer därför att begära högre priser för det, vilket höjer priset. Om säljare är fler än köpare kan de vara villiga att acceptera lägre bud på aktien, medan köpare också kommer att sänka sina bud, vilket effektivt tvingar ner priset.

Matcha köpare till säljare

Vissa aktiemarknader förlitar sig på professionella handlare för att upprätthålla kontinuerliga bud och erbjudanden eftersom en motiverad köpare eller säljare kanske inte hittar varandra vid ett givet tillfälle. Dessa är kända som specialister eller market makers.

En dubbelsidig marknad består av köpet och budet, och spreaden är skillnaden i pris mellan budet och budet. Ju snävare prisspridning och ju större storlek på buden och erbjudandena (mängden aktier på varje sida), desto större är aktiens likviditet. Dessutom, om det finns många köpare och säljare till sekventiellt högre och lägre priser, sägs marknaden ha bra djup.

Matchning av köpare och säljare av aktier på en börs skedde till en början manuellt, men det sker nu i allt större utsträckning genom datoriserade handelssystem. Den manuella metoden för handel baserades på ett system känt som det öppna ramasystemet, där handlare använde verbal och handsignalkommunikation för att köpa och sälja stora aktieblock i handelsgropen eller börsgolvet.

Det öppna ramaskrisystemet har dock ersatts av elektroniska handelssystem på de flesta börser. Dessa system kan matcha köpare och säljare mycket mer effektivt och snabbare än vad människor kan, vilket resulterar i betydande fördelar som lägre handelskostnader och snabbare handel.

Högkvalitativa aktiemarknader tenderar att ha små köp- och säljspreadar, hög likviditet och bra djup, vilket innebär att enskilda aktier av hög kvalitet, stora företag tenderar att ha samma egenskaper.

Fördelar med börsnotering

Tills nyligen var det slutliga målet för en entreprenör att få sitt företag noterat på en välrenommerad börs som NYSE eller Nasdaq, på grund av de uppenbara fördelarna, som inkluderar:

• En börsnotering innebär klar likviditet för aktier som innehas av bolagets aktieägare.
• Det gör det möjligt för företaget att skaffa ytterligare medel genom att emittera fler aktier.
• Att ha offentligt omsättbara aktier gör det lättare att sätta upp aktieoptionsplaner som kan attrahera duktiga medarbetare.
• Börsbolag har större synlighet på marknaden; analytikertäckning och efterfrågan från institutionella investerare kan driva upp aktiekursen.
• Noterade aktier kan användas som valuta av bolaget för att göra förvärv där en del av eller hela köpeskillingen betalas i lager.

Dessa fördelar gör att de flesta stora företag är offentliga snarare än privata. Mycket stora privata företag som livsmedels- och jordbruksjätten Cargill, industrikonglomeratet Koch Industries och Ikea är bland världens mest värdefulla privata företag, och de är snarare undantag än norm.

Problem med börsnotering

Men det finns några nackdelar med att vara noterad på en börs, till exempel:

• Betydande kostnader förknippade med notering på en börs, såsom noteringsavgifter och högre kostnader förknippade med efterlevnad och rapportering.
  Betungande regelverk, som kan begränsa ett företags möjligheter att göra affärer.
• Det kortsiktiga fokuset för de flesta investerare, vilket tvingar företag att försöka slå sina kvartalsvinstberäkningar snarare än att ta ett långsiktigt förhållningssätt till sin företagsstrategi.

Många gigantiska startups (även kända som “unicorns” eftersom startups värderade till mer än 1 miljard dollar brukade vara ytterst sällsynta) väljer att bli noterade på en börs i ett mycket senare skede än startups för ett eller två år sedan.

Även om denna försenade notering delvis kan hänföras till nackdelarna ovan, kan huvudorsaken vara att välskötta startups med ett övertygande affärserbjudande har tillgång till oöverträffade mängder kapital från statliga förmögenhetsfonder, private equity och riskkapitalister. Sådan tillgång till till synes obegränsade mängder kapital skulle göra en börsnotering och börsnotering mycket mindre till en pressande fråga för en start.

Antalet börsnoterade företag i USA minskar också – från mer än 8000 st år 1996,  till cirka 4300st år 2017.

Investera i aktier

Flera studier har visat att aktier under långa tidsperioder genererar investeringsavkastning som är överlägsen dem från alla andra tillgångsslag. Aktieavkastning uppstår från kapitalvinster och utdelningar.

En kapitalvinst uppstår när du säljer en aktie till ett högre pris än det pris du köpte den till. En utdelning är den andel av vinsten som ett företag delar ut till sina aktieägare. Utdelningar är en viktig komponent i aktieavkastningen. De har bidragit med nästan en tredjedel av den totala aktieavkastningen sedan 1956, medan kapitalvinster har bidragit med två tredjedelar.

Även om tjusningen med att köpa en aktie som liknar en av de legendariska FAANG-kvintetten – Meta, Apple (AAPL), Amazon (AMZN), Netflix (NFLX) och Googles moderalfabet (GOOGL) – är en av de mer lockande utsikter för aktieinvesteringar, i verkligheten är sådana home runs få och långt mellan.

Investerare som vill försöka uppnå hög avkastning med aktierna i sina portföljer bör ha en högre risktolerans. Dessa investerare kommer att vara angelägna om att generera det mesta av sin avkastning från kapitalvinster snarare än utdelningar. Å andra sidan kan investerare som är konservativa och behöver inkomster från sina portföljer välja aktier som har en lång historia av att betala betydande utdelningar.

Del 3: Hur värderar man aktier?

Vilka är de vanliga nyckeltalen?

P/E-tal = Börsvärdet / Vinsten

P/S-tal = Börsvärdet / Omsättningen

P/B-tal = Börsvärdet / Eget Kapital

Och P/FCF-tal = Börsvärdet / Fritt Kassaflöde

Fler nyckeltal, per kategori:

Här är 28 av de mest förekommande finansiella nyckeltalen för aktier, uppdelade i kategorier:

Likviditetskvotsanalys

#1 – Nuvarande förhållande
#2 – Syratestförhållande/snabbförhållande
#3 – Absolut likviditetskvot
#4 – Cash Ratio

Omsättningskvotsanalys

#5 – Lageromsättningskvot
#6 – Gäldenärer eller fordringar omsättningskvot
#7 – Kapitalomsättningskvot
#8 – Omsättningskvot för tillgångar
#9 – Nettorörelsekapitalomsättningskvot
#10 – Kontantomvandlingscykel

Analys av operativ lönsamhetskvot

#11 – Vinstmarginal
#12 – Avkastning på sysselsatt kapital eller avkastning på investeringen
#13 – Avkastning på eget kapital
#14 – Vinst per aktie

Affärsriskförhållanden

#15 – Operativ hävstång
#16 – Finansiell hävstång
#17 – Total hävstång

Analys av finansiell riskkvot

#18 – Skuldsättningsgrad
#19 – Analys av räntetäckningsgrad
#20 – Debt Service Coverage Ratio (DSCR)

Stabilitetsförhållanden

#21 – Fast tillgångskvot
#22 – Förhållande till omsättningstillgångar till anläggningstillgångar
#23 – Proprietärt förhållande

Täckningskvoter

#24 – Täckning med fast ränta
#25 – Fast utdelningsskydd

Kontrollförhållandeanalys

#26 – Kapacitetsförhållande
#27 – Aktivitetsförhållande
#28 – Effektivitetsförhållande

Vad är multipelmetoden?

Multipelmetoden är en värderingsteori baserad på idén att liknande tillgångar säljs till liknande priser. Det förutsätter att den typ av förhållande som används för att jämföra företag, såsom rörelsemarginaler eller kassaflöden, är densamma för liknande företag.

Investerare hänvisar också till multipelmetoden som multipelanalys eller värderingsmultiplar. När de gör det kan de hänvisa till ett finansiellt förhållande, såsom pris-till-vinst (P/E), som intäktsmultipel.

Viktiga takeaways

• Multipelmetoden är en jämförbar analys eller relativ värderingsmetod som syftar till att utvärdera liknande företag med samma standardiserade finansiella mått.
• Företagsvärdemultiplar och aktiemultiplar är de två kategorierna av värderingsmultiplar.
• Vanligt använda aktiemultiplar inkluderar P/E-multipel, PEG, pris-till-bok och pris-till-försäljning.

Grunderna för multipelmetoden

I allmänhet är “multiplar” en generisk term för en klass av olika indikatorer som kan användas för att värdera en aktie. En multipel är helt enkelt ett förhållande som beräknas genom att dividera marknaden eller det uppskattade värdet av en tillgång med en specifik post i bokslutet. Multipelmetoden är en jämförbar analysmetod som försöker värdera liknande företag med samma finansiella mått.

En analytiker som använder värderingsmetoden antar att ett visst förhållande är tillämpligt och gäller för olika företag som verkar inom samma bransch eller bransch. Med andra ord, tanken bakom multipelanalys är att när företag är jämförbara kan multipelmetoden användas för att bestämma värdet på ett företag baserat på värdet på ett annat. Multipelmetoden strävar efter att fånga många av ett företags operativa och finansiella egenskaper (t.ex. förväntad tillväxt) i ett enda tal som kan multipliceras med ett specifikt finansiellt mått (t.ex. EBITDA) för att ge ett företags- eller aktievärde.

Vanliga förhållanden som används i multipelmetoden

Företagsvärdemultiplar och aktiemultiplar är de två kategorierna av värderingsmultiplar. Multiplar för företagsvärde inkluderar förhållandet mellan företagsvärde och försäljning (EV/försäljning), EV/EBIT och EV/EBITDA. Aktiemultiplar innebär att man undersöker förhållanden mellan ett företags aktiekurs och en del av det underliggande företagets prestation, såsom resultat, försäljning, bokfört värde eller något liknande. Gemensamma aktiemultiplar inkluderar förhållande mellan pris och vinst (P/E), förhållande mellan pris och tillväxt (PEG), förhållande mellan pris och bokföring (P/B) och förhållande mellan pris och försäljning (P/S). .

Aktiemultiplar kan påverkas artificiellt av en förändring i kapitalstrukturen, även när det inte finns någon förändring i företagsvärde (EV). Eftersom företagsvärdemultiplar möjliggör direkt jämförelse av olika företag, oavsett kapitalstruktur, sägs de vara bättre värderingsmodeller än aktiemultiplar. Dessutom påverkas företagsvärderingsmultiplar vanligtvis mindre av redovisningsskillnader, eftersom nämnaren beräknas högre upp i resultaträkningen. Däremot används aktiemultiplar vanligare av investerare eftersom de kan beräknas enkelt och är lätt tillgängliga via de flesta finansiella webbplatser och tidningar

Använda multipelmetoden

Investerare startar multipelmetoden genom att identifiera liknande företag och utvärdera deras marknadsvärden. En multipel beräknas sedan för de jämförbara företagen och aggregeras till en standardiserad siffra med hjälp av ett nyckelstatistikmått, såsom medelvärde eller median. Värdet som identifieras som nyckelmultiplen bland de olika företagen appliceras på motsvarande värde för företaget som analyseras för att uppskatta dess värde. När du bygger en multipel bör nämnaren använda en prognos för vinster snarare än historiska vinster.

Till skillnad från bakåtblickande multiplar, är framåtblickande multiplar förenliga med principerna för värdering – i synnerhet att ett företags värde är lika med nuvärdet av framtida kassaflöde, inte tidigare vinster och oavkortade kostnader.

Exempel på multipelmetoden

Låt oss anta att en analytiker vill genomföra multipelmetoden för att jämföra var stora bankaktier handlar i förhållande till deras inkomster. De kan göra detta enkelt genom att skapa en bevakningslista över S&P 500:s fyra största bankaktier med varje banks P/E-tal, som i exemplet nedan:

Efterföljande 12-mån. P/E för topp 4 banker:

Bankers P/E-tal:
Wells Fargo 95,6
Citigroup 15.4
Bank of America 20.8
JP Morgan Chase 17.2

En analytiker kan snabbt se att Citigroup Inc. (C) handlas med rabatt till de andra tre bankerna i förhållande till sina resultat, och har gruppens lägsta P/E-tal på 15,4x. Wells Fargo har under tiden en mycket större P/E-multipel som närmar sig 100x, troligen på grund av dåliga intäkter som förväntas vända. P/E-talet medelvärde, eller genomsnitt, av de fyra aktierna beräknas genom att addera dem tillsammans och dividera antalet med fyra.

(95,6 + 15,4 + 20,8 + 17,2) / 4 = 37 genomsnittligt P/E-tal

Analytikern kan då utgå från att Bank of America Corporation (BAC), JP Morgan (JPM) och Citigroup handlas alla till en rabatt i förhållande till P/E-talet för stora banker innebär att man använder Relativvärdering inom sektorn.

För mer information om hur man värderar aktier och privata bolag:

• Läs denna värderingsguide